WAWCAS – women at work, children at school

Susanne och Peter Knudsen, ägare på AltanDK, var nyligen i Nepal med andra bidragsgivare till WAWCAS, för att se vad deras stöd till WAWCAS går till. Följande betraktelse är från resan.

Åtta dagar i Nepal med några av världens starkaste kvinnor

Det är långt från Danmark till Nepal. Längre än de 12-14 timmar resan tar med mellanlandning i Doha.

I Nepal lever många kvinnor ett liv som vi inte ens kan föreställa oss. De lever på botten. Många är analfabeter, de utsätts för fysiskt och psykiskt våld, de svälter, de är fattiga, men de är starka.

WAWCAS, women at work, children at school, är ett projekt som hjälper extremt fattiga kvinnor och deras familjer att nå framgång personligen, socialt och ekonomiskt.

Programmet skapar ett fundament för kvinnor som lever i fattigdom och hjälper dem leva ett värdigt liv med egna verksamheter och säkerställer deras barns skolgång och utbildning.

WAWCAS hittar kvinnorna, tar dem igenom ett 16 månaders träningsprogram, lånar dem pengar till att starta ett litet företag, säkrar att kvinnorna skickar sina barn till skolan, sparar till deras vidareutbildning och får de lånade pengarna återbetalade under högst ett år från det att företaget startats. 98,7% av lånen betalas tillbaka.

Ett företag kan vara en restaurang, en livsmedelsbutik, en getgård etc. I WAWCAS finns 35 olika typer av småföretag.

Alla i programmet ingår i en grupp av 25 kvinnor som är ansvariga för varandra, både socialt och ekonomiskt. Från vinsten sätter de in överskottet på ett gemensamt gruppkonto, som används om de hamnar i trubbel. En grupp kvinnor hjälpte till exempel en cancersjuk kvinna med att få behandling på sjukhus och en annan kvinna fick hjälp när hon blev änka.

Dessutom måste varje kvinna i gruppen spara pengar. Pengarna som sparas används omedelbart som lån till dem som ansöker om det, enligt noggrant beskrivna kriterier som valts av gruppen själv.

Kvinnogrupperna följs noga av WAWCAS tränare, som är lokalt förankrade och välutbildade nepaleser som stöttar och hjälper kvinnorna med att genomföra programmet, ta kontroll över ekonomin och familjen, och hjälper till med professionell rådgivning. Kvinnorna har tillgång till lärotid två gånger i månaden hemma och företagsbesök två gånger i månaden medan programmet fortgår.

På så sätt är WAWCAS ett program som långsiktigt hjälper kvinnorna och deras familjer ur fattigdom, och stärker deras barns möjligheter att bli välutbildade och accepterade i samhället. Läs mer om oss här

En kvinna som just har börjat i WAWCAS-programmet. Hon och hennes familj, make och tre barn bor i detta rum och delar en toalett och tvättstuga med tre andra familjer

Det är inte nödhjälp. Det är hjälp-till-självhjälp. Och det fungerar.

Vi är fem danskar som har tackat ja till att följa med till Nepal tillsammans med WAWCAS International programdirektör, Nina Schriver, för att träffa den nepalesiska ledaren Sangeeta Shrestha och många av de 4000 kvinnorna som antingen har genomgått programmet eller som fortfarande är med i det. Nina och Sangeeta startade WAWCAS 2007, och är programutvecklare.

Alla dessa danskar är involverade i projektet antingen som ekonomiskt stöd, framtida stöd eller frivillig arbetskraft.

Vi landar i storstaden Katmandu och värmen och dammet från storstaden slår emot oss. Vi kör genom den tungt trafikerade staden på gropiga asfaltsvägar och undviker med nöd och näppe de många människor och scootrar på vägen.

Katmandu sträcker sig över ett stort område med väldigt få höghus och många fallfärdiga byggnader. Men staden utstrålar aktivitet och vi möts av ett mycket vänligt folk. Man känner sig trygg när man går runt.

Det är regnperiod, men regnet faller bara i få, men stora mängder. Nepal visar sig från sin bästa sida för oss.

Vi är inbjudna till en stor händelse för WAWCAS-kvinnorna i Katmandu-provinsen, som äger rum i Kopan. Över 900 kvinnor har kommit. Några av dem har gått hemifrån klockan 6 på morgonen för att komma fram i tid.

Vi möts av en syn av kvinnor klädda i sina vackraste saris och smycken. Den övergripande färgen är röd. De har alla levt under existensminimum. Det gör de inte längre. De är självständiga egenföretagare som har stigit från samhällets botten och är nu respekterade samhällspelare. Det är fantastiskt att uppleva den värdighet och självrespekt som de har uppnått.

De har lämnat sin verksamhet för en dag att möta andra, berätta, prata, nätverka och bli inspirerade.

Det visas en stor vördnad för dem då stadsrådet för Women, Children and Senior Citizens kommer till evenemanget och pratar och lovprisar kvinnorna och projektet.

900 kvinnor på WAWCAS-evenemanget.

Vi åker till Kapan, en förort till Katmandu, för att träffa några kvinnor som har genomgått programmet och några nya programdeltagare.

Vi är trollbundna. Vi besöker en del av deras butiker, som i den här delen av landet främst är dagligvarubutiker, skräddare eller restauranger. Generellt är butikerna inte så stora; ett rum på 10-15 kvadratmeter som stängs med en slags garageport om natten.

Vi är väntade, och de är stolta över att visa oss runt. De berättar ivrigt, vi intervjuar (med tolk) och avbryts av och till av kunder som behöver hämta kläder, köpa mat eller bara vill samtala.

En stor andel av kvinnorna har också involverat sina män, som för många har varit motståndare till initiativet, och varit alkoholiserade och våldsamma. De deltar nu aktivt i butiken och familjelivet. Våldet och alkoholen har minskat betydligt.

Sex timmars bilfärd norr om Kathmandu ligger Lamjung, en region där WAWCAS också har ett kontor och där programmet pågår.

I denna region besöker vi kvinnor som driver getfarmar, kycklinggårdar eller Homestays, en typ av övernattningsplats för turister.

En djurfarm kan vara stor eller liten. Vissa har 50 getter, några fem, vissa har byggt små stall, för andra går djuren ute i det fria, med risk för att råka ut för en leopard på natten.

Kvinnor i Lamjungregionen som driver en getgård.

Ett skrädderi i Kapan med stolt ägare.

Projektet i siffror – en framgång

95 % av kvinnorna har fortfarande sin verksamhet efter fem år och lever av inkomsten från den.
100 % av barnen går i skola och många av barnen hamnar i bättre skolor än tidigare. Kvinnorna sparar pengar till sina barns vidareutbildning.
98,7 % av lånen återbetalas.

Många tack till International Program Director Nina Schriver och till WAWCAS Nepal Program Director Sangeeta Shrestha för en fantastisk resa och introduktion till programmet.

Stor respekt till kvinnorna, de lokala medarbetarna och WAWCAS International Board, som gör programmet möjligt.

Se mer på WAWCAS.COM och läs vidare om hur man kan stödja projektet.